Centrala Montenegro

Skadarsjön ligger vid gränsen mellan Montenegro och Albanien, en kort bilresa från Podgorica; två tredjedelar av sjön ligger i Montenegro. Sjön på den montenegrinska sidan av gränsen är klassad som nationalpark och sköts därför av de lokala myndigheterna, som arbetar för att se till att denna hänförande vackra plats bevaras i sitt naturliga skick, inte bara för människors nöje utan också som hem för mycket av det lokala djurlivet. Hela 280 olika fågelarter besöker sjön, som lockar fågelskådare från hela världen, vilka flockas dit för att komma nära några av Europas sista kvarvarande pelikaner. Skadarsjön är också full av 34 fiskarter, däribland karp, ål och löja; av dessa 34 arter är sju unika för sjön.

Montenegros gamla kungliga huvudstad är Cetinje, som ligger vid foten av berget Lovćen, som också är en nationalpark. Den gamla huvudstaden är en rik källa till historia och kulturell betydelse. Här finns flera byggnader som speglar regionens färgstarka historia, däribland det andligt betydelsefulla Cetinje-klostret. Byggnaden uppfördes redan 1701 och har utsatts för många angrepp; delar av den har förstörts och byggts upp igen flera gånger genom åren. Att se bilder av området och dess boenden på nätet gör inte rättvisa åt den verkliga upplevelsen av Cetinje där det finns fantastiska naturvyer åt alla håll. De som besöker området och vill veta mer om utvecklingen i centrala Montenegro bör besöka museerna i Cetinje.

En kort bilresa (13 kilometer) från Cetinje, i riktning mot berget Lovćen, ligger Petar II Petrović Njegoš mausoleum. Mausoleet ligger på Jezerski-toppen (Jezerski Vrh på den lokala dialekten) och har enorm kulturell betydelse. Vägen upp till byggnaden kantas av vackra inhemska ekar, lindar och bokar. Hela området tycks utstråla en andlig energi som är påtaglig inte bara för lokalbefolkningen utan också för dem som besöker Petars mausoleum för första gången. De som tar sig upp till mausoleet kan slå sig ner och äta något på restaurangen. Där finns också en souvenirbutik som säljer små föremål med anknytning till Montenegros kultur och historia.

Det finns flera rekommendationer för turister som besöker inlandet i centrala Montenegro, och den som väl har fått uppleva det fantastiska landskapet och det rika kulturarvet kommer sannolikt att behöva återvända för att få hela upplevelsen av det verkliga centrala Montenegro.

Podgorica har omkring 230 000 invånare och är Montenegros största stad samt landets huvudstad. Flera floder rinner genom området: floderna Morača och Ribnica rinner genom själva staden, medan floderna Zeta, Sitnica, Mareza och Cijevna rinner i närheten.

Podgorica är också Montenegros administrativa centrum. Podgorica väljs ofta av utlänningar som turistmål och visar varför den är Montenegros mest utvecklade stad.

En av de speciella sakerna med Podgorica är dess läge. Härifrån kan du ta dig runt i hela landet på några timmar.

Vädret är en annan utmärkande egenskap. Somrarna är otroligt varma, medan vintrarna är milda och aldrig särskilt kalla. Podgorica är också en favoritplats för invandrare, eftersom staden verkligen ser ut som och har allt som de stora europeiska städerna har.

Montenegros näst största stad efter Podgorica. Denna stora sovande jätte var en gång industrins centrum i det forna Jugoslavien. Staden är otroligt naturskön och är en av Montenegros grönaste städer.

I Nikšić är allt välstrukturerat, från det stora torget till gatunätet. Allt utformades av Josip Slade, arkitekten från det forna Jugoslavien. Varje gata i Nikšić har sin egen allé.

De viktigaste näringarna i Nikšić är bryggeriverksamhet och elproduktion. Nikšićko Pivo är Nikšićs största varumärke. Eftersom floden Zeta rinner genom Nikšić kunde man bygga vattenkraftverket Perućica och ge många av stadens invånare det jobb de behövde. Byggandet av Perućica resulterade i två konstgjorda sjöar, Krupac och Slano, som blev symboler för staden.

Krupac är känd som Nikšićs hav. Många invånare i Nikšić väljer sjön för att svalka sig under varma sommardagar. Genom åren har Krupac varit en av stadens favoritplatser, och den blev ännu populärare när staden fick sin egen festival vid Krupac-sjön, Lake Fest.